Slänger in en bild på Lazer med alla rosetter från Eskilstuna utställningen.

Om 4,5 timmar ska jag upp och gå till skolan, men av någon anledning kan jag inte somna och är hur pigg som helst. En sak jag ligger och tänker på är hur jag ska lösa det här med apporten. Jag har sagt det förr och säger det igen - apporten är nog fasen momentet från helvetet.

Lazer strimmlar ju allt som han kan stoppa i munnen; pinnar, tennisbollar, fotbollar, kampleksaker.. Ja you name it. Apportbocken är det ingen skillnad på. Han griper jättefint och innom en hundradel så tuggar han på den som det vore tuggummi.

Vi har provat Canismetoden. Han griper som sagt jättefint, men istället för att tugga slår han över till kamp på en gång, piper som en idiot och vägrar släppa.

Vi har provat någon slags "halv-canismetod" som tjejen på Botkyrka BK tipsade om. Hon sa bara att jag måste klicka innan han hinner börja tugga - vilket är lättare sagt en gjort. Dessutom så går det inte att komma frammåt eftersom han som sagt börjar tugga om ett as om jag inte bara klickar för gripandet inprincip. Så fort jag väntar en halv hundradel efter gripandet så han han hunnit börja tugga.

Vi har provat att byta ut apporten mot något annat. Jag har provat plastköksslev, sked och en petflaska. Inget av det vill han ta i överhuvudtaget, utan öppnar bara munnen och kör in föremålet i munnen utan att nudda det. och jag drar emot så skiter han bara i det.

Jag har provat att lägga apporten på golvet så han måste lyft upp den. Då sätter han bara tassarna på den och "drar" den.

Nu har jag slut på ideér. Jag bara hatar apporten.

Har varit lite snål med inlägg även fast det har han rätt mycket på sista tiden..

Hur som helst, i onsdags var jag och Lazer på Botkyrka BK och provade på deras ungdomsgrupp. Det verkar trevligt så nästa gång kommer vi igen!

Sen har vi slitit som grisar med lydnaden. Jag hatar ju både apporten och ställandet och varit dålig på att träna dem, men nu har jag i alla fall varit duktig och tagit tag i apporten.

Igår fick Lazer sitt första agilitypass. Långatunneln, platta tunneln och lite hinderstöd stod på menyn. Den vanliga tunneln har Lazer provat på förut, och den är det absolut inga problem med. Platta tunneln behövde jag hålla upp en gång, sen kutade han igenom den som aldrig förr. När jag släpade fram hinderstödet var han lite trött och hade svårt att släppa leksaken med blicken och fokusera på hinderstödet. Jag får ta fram det först nästa gång.

Nu måste jag skynda mig, ska iväg på utställning!

Igår kom mina storasyskon hem till mamma och firade mig med lite tårta och grillat. Barnen på bilden är några av mina tokiga syskonbarn.

Och apropå släkten, i helgen har Lazers bror Arrak tagit sitt 5:te CERT och BIR, hans systrar Arga och Dina har också ställts och fått 1:or med HP och Lea debuterade i lydnaden och fick ihop hela 195,5 poäng! Vart ska detta sluta? Som grädde på moset så tog mamma Pyrrah CERT och CACIB igår.

Jaha, första dagen som 18åring. Jag gick upp för drygt en timme sen och det enda jag har gjort är att flytta mig från sängen till soffan.

Är överlycklig för att det är så fint väder, jag har nämligen bestämt att jag ska åka in till stan för att fota till en uppgift som ska vara klar på måndag. Hela veckan har jag varit bombsäker på att det skulle ösregna idag bara därför.

Nu måste jag skynda mig, ska dra om en kvart..

Har varit och tränat i Visättra nu på kvällen. Lazer är inte lika billig längre.

Plattsliggning och början till budföring har han fått prova på för första gången. Det gick bara bra. Annars så tränade vi mest kontakt och att vara lugn. Det gick sådär, bättre än innan i alla fall. Nu sover Lazer som en stock, och inom några minuter även jag.

Fortsätt gå, jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte att se mig där.
Jag är med dig fast du inte ser mig.
Jag finns i dina tankar om dagen och i dina drömmar om natten.
Jag har det bra nu.
Så fortsätt gå, för jag är alldeles bakom dig ändå.

Ja just nu kostar Lazer inte många ören!

Jag tar verkligen tillbaka vart enda ord om att Lazer skulle vara en så snäll och lugn valp! De senaste dagarna har han bara blivit jävligare och jävligare.. Alla hormoner i kroppen verkar visst ha täppt till hörselgångarna och att ligga still och ta det lugnt på bussen eller gå i koppel har väl vi aldrig tränat på? Ensamhets träningen är så gott som bortblåst och han sätter igång och ylar så fort man han stängt dörren. Dessutom har den galet matgalda Lazer försvunnit och han går bara och petar lite i maten. Min mat går dock väldigt bra..

Just nu önskar jag inget annat än att Lazer blir sisådär 4 år..