Aldrig någonsin trodde jag att en hund skulle kunna framkalla så fruktansvärt mycket känslor. Inte heller trodde jag att man skulle kunna tycka om en hund så mycket. Tack Emma för att jag har fått köpa världens bästa vovve!

Så här ser det ut i min säng just nu. Och nej, jag har inte skaffat dvärgpischer. Jag och Lazer passar Yoda lite medan Ida jobbar. Som ni ser går det kanon, killarna kommer jättebra överens.

Segerforsens Indra, 12 veckor


Kan man göra något annat än att smälta när man ser denna sötnos?

Freak Le Chics Ampharos, nästan 19 månader.

En herre som får alldeles för lite uppmärksamhet här i bloggen. Söt som jag vet inte vad är han i alla fall.

Har pillat lite med bilden i föregående inlägg. Vet inte vad jag tycker, bättre blev det nog i alla fall men jag stör mig otroligt mycket på bruset i bilden. Färgerna och ljuset är inte heller det bästa. Själva motivet är dock väldigt fint.

Har fotat massor idag. En bild bjuder jag på nu, några fler kanske jag visar imorgon :)

Har inget vettigt att skriva så jag slänger in en bild på det finaste jag har istället.

Slänger in en bild på Lazer med alla rosetter från Eskilstuna utställningen.

Igår kom mina storasyskon hem till mamma och firade mig med lite tårta och grillat. Barnen på bilden är några av mina tokiga syskonbarn.

Och apropå släkten, i helgen har Lazers bror Arrak tagit sitt 5:te CERT och BIR, hans systrar Arga och Dina har också ställts och fått 1:or med HP och Lea debuterade i lydnaden och fick ihop hela 195,5 poäng! Vart ska detta sluta? Som grädde på moset så tog mamma Pyrrah CERT och CACIB igår.

Fortsätt gå, jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte att se mig där.
Jag är med dig fast du inte ser mig.
Jag finns i dina tankar om dagen och i dina drömmar om natten.
Jag har det bra nu.
Så fortsätt gå, för jag är alldeles bakom dig ändå.