Ända sen jag fick hem Lazer (eller ja.. nästan i alla fall) så har jag funderat över hur jag vill att Lazer ska markera pinnarna i spåret. Han bär ju gärna på saker, men han lämnar inte gärna ifrån sig dem. Dessutom blir han väldigt lätt stressad så fort han får något i munnen inprincip och han börjar tugga och pipa, och därför har jag inte känt att jag vill att han ska apportera pinnarna.

Idag ramlade jag dock över en artikel om liggmarkeringar, och känner varför inte? Ligg är ju ett beteende Lazer gärna erbjuder och jag slipper få tillbaka sönderflisade spårpinnar. En vecka säger han som skrev artikeln att det tog för hans hund att förstå någorlunda. Nu tror jag att det kommer ta lite längre tid för oss, men imorgon börjar utmaningen!

Fortsättning föjer..

För några veckor sedan kom resultatet från Eskilstuna utställningen in på hunddata. Dock stod inte certet med utan bara ett ck, jag mailade till utställningsansvarig och fick svaret "om du läser på fin kritiklapp ser du att du bara har fått ett ck och inget cert". Jag förklarar för henne att det var krångel när jag skulle få mitt cert eftersom domaren glömde bort att ge mig det och jag fick gå tillbaka och be om det. Hon jag mailade med svarade att hon skulle prata med ringsekriteraren. Detta var alltså för några veckor sedan och jag har fortfarande inte hört något.

Idag upptäckte jag att även resultatet från Nynäshamn har kommit in, och vad står det där? Jo ck men inget cert såklart. Suck, vad trött jag blir! Där var det ju inte ens något strul och jag fick ju certrosett och certlapp utan att behöva gå och be om det. Nu är det bara att börja tjata på dom också..

Kan en malle ska väl Lazer också kunna. Nu har vi och göra år 2010.

Jag håller på att drunkna i alla saker som måste göras i skolan, en av anledningarna till att det har varit snålt med uppdateringar den sista tiden. Prestationsångest, både när det gäller skola och hundträning, stress och oro över hur man ska få allt att gå ihop har gjort att kroppen har lagt av och jag har fått magkatarr, sömproblem och konstant huvudvärk. Ja, man får verkligen känna att man lever.

En glädjande nyhet är i alla fall att Lazer tog sitt tredje utställningscert i lördags, dagen innan hans 11 månaders dag!

Träningen går äntligen framåt. Lazer har under ett bra tag varit riktigt jobbig att träna med. Ingenting har funkat och det hat känts som man har varit tillbaka på ruta ett. Nu verkar det som vinden har vänt och Lazer börjar sakta men säkert bli riktigt rolig att träna med igen.

Vi har börjat träna lite agility nu, och jösses säger jag bara! Jag har hela tiden sagt att Lazer nog aldrig kommer bli en bra agilityhund, men jag måste faktiskt ändra mig. Idag tränade vi tillsamans med Lina, Ida och Sandra och det gick riktigt bra. Lazer tycker det är sjukt kul och ha lär sig allt väldigt fort. Platta tunneln har blivit en favorit. Idag gjorde vi en raksträcka med hopp-hopp-tunnel. Han vänder gärna upp och tittar på mig innan han fortsätter framåt, så lite mer släpp ska tränas. Sedan tränades det lite ingångar på platta tunneln och så började vi med slalomet. Med tanke på att detta var Lazers tredje eller fjärde gång han tränar agility är jag galet nöjd.

Även Trollet fick följa med idag. Bortsett från i lördags var det första gången han fick se agilityhinder sedan U-SM, och ingen var lyckligare än Trollet! Vi körde lite slalomingångar och samma raksträcka som Lazer. Trollet var taggad som tusan och det känns bra att vara back on track igen.

Det bästa med träningen idag var att jag kunde träna med Lazer trots att andra hundar tränade, sprang och KAMPADE samtidigt. Ännu ett bevis på hur kul Lazer tycker det är med agility.

Om 4,5 timmar ska jag upp och gå till skolan, men av någon anledning kan jag inte somna och är hur pigg som helst. En sak jag ligger och tänker på är hur jag ska lösa det här med apporten. Jag har sagt det förr och säger det igen - apporten är nog fasen momentet från helvetet.

Lazer strimmlar ju allt som han kan stoppa i munnen; pinnar, tennisbollar, fotbollar, kampleksaker.. Ja you name it. Apportbocken är det ingen skillnad på. Han griper jättefint och innom en hundradel så tuggar han på den som det vore tuggummi.

Vi har provat Canismetoden. Han griper som sagt jättefint, men istället för att tugga slår han över till kamp på en gång, piper som en idiot och vägrar släppa.

Vi har provat någon slags "halv-canismetod" som tjejen på Botkyrka BK tipsade om. Hon sa bara att jag måste klicka innan han hinner börja tugga - vilket är lättare sagt en gjort. Dessutom så går det inte att komma frammåt eftersom han som sagt börjar tugga om ett as om jag inte bara klickar för gripandet inprincip. Så fort jag väntar en halv hundradel efter gripandet så han han hunnit börja tugga.

Vi har provat att byta ut apporten mot något annat. Jag har provat plastköksslev, sked och en petflaska. Inget av det vill han ta i överhuvudtaget, utan öppnar bara munnen och kör in föremålet i munnen utan att nudda det. och jag drar emot så skiter han bara i det.

Jag har provat att lägga apporten på golvet så han måste lyft upp den. Då sätter han bara tassarna på den och "drar" den.

Nu har jag slut på ideér. Jag bara hatar apporten.

Har varit lite snål med inlägg även fast det har han rätt mycket på sista tiden..

Hur som helst, i onsdags var jag och Lazer på Botkyrka BK och provade på deras ungdomsgrupp. Det verkar trevligt så nästa gång kommer vi igen!

Sen har vi slitit som grisar med lydnaden. Jag hatar ju både apporten och ställandet och varit dålig på att träna dem, men nu har jag i alla fall varit duktig och tagit tag i apporten.

Igår fick Lazer sitt första agilitypass. Långatunneln, platta tunneln och lite hinderstöd stod på menyn. Den vanliga tunneln har Lazer provat på förut, och den är det absolut inga problem med. Platta tunneln behövde jag hålla upp en gång, sen kutade han igenom den som aldrig förr. När jag släpade fram hinderstödet var han lite trött och hade svårt att släppa leksaken med blicken och fokusera på hinderstödet. Jag får ta fram det först nästa gång.

Nu måste jag skynda mig, ska iväg på utställning!

Jaha, första dagen som 18åring. Jag gick upp för drygt en timme sen och det enda jag har gjort är att flytta mig från sängen till soffan.

Är överlycklig för att det är så fint väder, jag har nämligen bestämt att jag ska åka in till stan för att fota till en uppgift som ska vara klar på måndag. Hela veckan har jag varit bombsäker på att det skulle ösregna idag bara därför.

Nu måste jag skynda mig, ska dra om en kvart..

Har varit och tränat i Visättra nu på kvällen. Lazer är inte lika billig längre.

Plattsliggning och början till budföring har han fått prova på för första gången. Det gick bara bra. Annars så tränade vi mest kontakt och att vara lugn. Det gick sådär, bättre än innan i alla fall. Nu sover Lazer som en stock, och inom några minuter även jag.

Ja just nu kostar Lazer inte många ören!

Jag tar verkligen tillbaka vart enda ord om att Lazer skulle vara en så snäll och lugn valp! De senaste dagarna har han bara blivit jävligare och jävligare.. Alla hormoner i kroppen verkar visst ha täppt till hörselgångarna och att ligga still och ta det lugnt på bussen eller gå i koppel har väl vi aldrig tränat på? Ensamhets träningen är så gott som bortblåst och han sätter igång och ylar så fort man han stängt dörren. Dessutom har den galet matgalda Lazer försvunnit och han går bara och petar lite i maten. Min mat går dock väldigt bra..

Just nu önskar jag inget annat än att Lazer blir sisådär 4 år..

Nässpray, hostmedicin och alvedon är mina tre bästa vänner just nu.

Redan i torsdags började jag känna mig lite hängig och febrig, på fredagen hade jag blivit ordentligt förkyld men kände mig bättre och bättre och i söndags så var jag bara lite hostig, men en hel dags utställning med lite konstig väder gjorde att det vände. Nu tror jag att jag har årets förkylning och är helt utslagen. Väldigt kul med tanke på att skolan börjar imorgon..

Lazer är i alla fall snäll, han ligger på mig i soffan och sover. Jag får lära honom att hämta saker och rasta sig själv så jag slipper resa på mig haha..

Har inte haft någon lust att uppdatera.. U-SM gick åt helvete rent ut sagt, både för min och även Annas del. Sandra knep bronsplatsen i lydnadsklass 2, gattis igen!

Trollet blev halt på höger bak (igen..) i lördags, dagen innan agilityn gick på U-SM. Både jag, Anna och Sandra har kände igenom tassar, ben och rygg men Trollet reagerade inte på något och vi kände inget konstigt heller. På lördagskvällen var det helt bra och på söndagsmorgonen märkte man det bara lite grann när han hade legat still.

På måndagen ville han inte sätta ner höger fram Mamma ringde till veterinären i tisdags när vi kom hem, och vi fick en tid om 2½ vecka.. Menar dom att hunden ska gå och halta 2½ vecka?!

På onsdagen var det ännu värre, och Trollet kunde knappt ställa sig, och när han väl kom upp kunde han inte lägga sig igen.. Mamma fick nog och åkte in akut med honom. Veterinären kände igenom honom och den enda reaktionen han fick var på höger höft när han tröck hårt. Slutsatsen blev dock att det förmodligen är en fästingsjukdom. Svar får vi imorgon eller på måndag.

Om det nu är så att det "bara" är en fästingsjukdom så är det vila så länge Trollet medicineras, vilket är 30 dagar, och gärna lite mer än så. Det innebär att vi missar alla höstens tävlingar, men hellre det än att det är något värre än en fästingsjukdom.

På ett sätt känns det skönt att få det svart på vitt att det är något som inte riktigt stämmer, och det är därför Trollet har gått så jäkla dåligt på de senaste tävlingarna. Samtidigt har jag hemskt dåligt samvete för att jag har tävlat med honom när han har haft ont, även fast jag inte har vetat om det. Får hoppas att veterinären ringer idag så jag får veta vad det är.

Hur som helst, i fredags efter veterinärbesiktningen träffade jag och Lazer Emma som äger Lazers syster Lea. Jag tog lite bilder som jag ska försöka lägga upp under helgen. Fotade även lite under freestylen som jag också ska försöka lägga upp.